Category Archives: Journalsystem

Cosmic nere och därmed ett helt landsting

Cosmic ligger nere idag. Det är i och för sig inte så upprörande eftersom system av den här komplexiteten alltid kommer att ha sina mörka moment och sluta att fungera. Det vet vi.

Vad som är upprörande är däremot att det har sådana konsekvenser. Alla dessa system här i landet är byggda på samma sköra sätt, nämligen som monolitiska kolosser och det är helt enkelt en dålig systemarkitektur. Det är ogenomtänkt av producenten att bygga systemen så här trots att jag misstänker att det är beställarna som insisterar på centrala, gigantiska system. Sannolikt eftersom man tror det är lättare att hantera.

Hade man byggt, eller snarare rullat ut, Cosmic (och Take Care och resten av gänget) som mindre och asynkront sammankopplade system, ja då hade ett systems problem begränsats till den avdelning, klinik eller vårdcentral den betjänar i stället för att dra ner ett helt landsting på en gång.

Det är ingen rocket science att bygga så och det är inte heller något nytt. Kostar inte ens mer och är dessutom mer skalbart än de gigantiska och i särklass sårbara system man nu har.

Men det verkar som man bara driver det här än längre. Man vill ju bara ha större och större centraliserade system. Man tror att man kan undvika systemfel, medan man egentligen borde planera för problem; vi vet ju att det alltid händer.

Q.E.D. – sökord

Låt oss återvända till notatmallar som jag redan tidigare nämnt, men nu med fokus på hur man matar in information i varje sökord. Där finns mycket att hämta i hjälp och effektivitetsvinster. Om man kan göra införandet av klinisk information via journalmallens sökord snabbare och enklare än att diktera journalen, så har man gjort en rejäl vinst.

Continue reading Q.E.D. – sökord

Q.E.D. – kontakt och bedömning

Vi har sett “kontaktorsak” (eller “problem”, samma sak1) ett bra tag nu. Kontaktorsaken är själva grunden för Q.E.D. eftersom alla förslag systemet ger är baserade på just kontaktorsaken/problemet. Det är lätt att inse, som läkare, att kontaktorsaken definierar vad vi kliniskt undersöker och hur vi planerar en utredning. Till exempel ser vi att vid en kontaktorsak “diabetes typ 2 årskontroll” så ligger det för handen vilka sökord vi vill se i journalnotatsmallen. De mest sannolika remisserna kan man också härleda till funduskopi, fotvård, samt dietist2.

Continue reading Q.E.D. – kontakt och bedömning

Q.E.D. – sjukintyg

Att fylla i sjukintyg för Försäkringskassan är nog bland det jobbigaste administrativa jobbet vi har som läkare. Det är rätt mycket att skriva och det är svårt att formulera sig snabbt och precist. Det är dessutom svårt att tolka in vad man ska skriva som “aktivitetsbegränsning”, vilket är det FK baserar sig på mest. Har man en snygg formulering för en typ av fall så vill man gärna återanvända den, i synnerhet som funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning inte varierar så mycket mellan olika patienter med samma problem.

Continue reading Q.E.D. – sjukintyg

Q.E.D. – mallar

Mallar1 är ett problem. De flesta journalsystem tillåter olika mallar som användaren väljer och ofta finner man (i allmänmedicin) mallar som “allmänt”, “diabetes årsbesök” och kanske i ambitiösa fall olika för körkortsintyg m.m. Problemet med dessa mallar är att om det finns för få, eller bara en, så kommer den att ha alldeles för många “sökord” (undertitlar) och bli jobbig att använda eftersom majoriteten av sökorden inte kommer att användas. Finns det mer riktade mallar så har man två andra problem: hitta rätt mall2, samt att en smalare mall ofta saknar just ett eller annat sökord man vill använda. Vissa system tillåter att varje användare skapar sina egna mallar, andra tillåter det inte. I vilket fall som helst är det uppenbart för de flesta att vill man få ut något av systemet så krävs mycket konfiguration inför uppstart och intensivt underhåll efter det. Vilket ingen gör.

Continue reading Q.E.D. – mallar