Q.E.D. – sjukintyg

Att fylla i sjukintyg för Försäkringskassan är nog bland det jobbigaste administrativa jobbet vi har som läkare. Det är rätt mycket att skriva och det är svårt att formulera sig snabbt och precist. Det är dessutom svårt att tolka in vad man ska skriva som “aktivitetsbegränsning”, vilket är det FK baserar sig på mest. Har man en snygg formulering för en typ av fall så vill man gärna återanvända den, i synnerhet som funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning inte varierar så mycket mellan olika patienter med samma problem.

Sjukintyg
En del av första sidan på FKs intyg.

Det finns två platser i Q.E.D., precis som i andra journalsystem, där man kan välja diagnoskod för patientkontakten, nämligen i diagnoskodmodulen1 och här i sjukintyget. Om koden inte redan valts, kan man göra det här med en drop-down. Det eleganta är att drop-down är begränsad till de diagnoser som är relevanta för den redan givna kontaktorsaken. Ordningen av koderna bestäms av vilka som använts oftast för den givna kontaktorsaken.

Diagnoskod
Välj en diagnoskod som passar till kontaktorsaken.

För rutan “aktuellt sjukdomsförlopp” kan man antingen fylla i fritext som vanligt, eller välja från dagens anamnes eller tidigare anamneser. Sannolikheten är stor att dagens anamnes oförändrat kan användas här.

Anamnes
Välj en anamnes ur journalen.

För funktionsnedsättningen väljer man från tidigare använda fraser2 för den valda kontaktorsaken (problem). Det är lätt att anpassa den texten efter att man valt en. Den anpassade texten kommer också att sparas till senare, i så fall.

Funktionsnedsättning
Välj en tidigare använd frasering för funktionsnedsättning.

För aktivitetsbegränsning, precis samma mekanism som för funktionsnedsättningen, men med sina egna sparade texter, förstås.

Aktivitetsbegränsning
Välj en av tidigare använda aktivitetsbegränsningar

I ovanstående sparas de texter som använts mest, men man kan också tänka sig att de texter med mest “framgång”, dvs de texter som gett minst underkännande från Försäkringskassan hamnar överst i listorna, medan underkända intyg drar ned rankningen på textfragmenten3. Jag har föreslagit något sånt tidigare, och det var bara lite grann på skämt. Mest allvar, faktiskt.

  1. Beskrivs senare.
  2. Tidigare använda av samma användare men i alla patienter.
  3. Detta kräver naturligtvis någon mekanism som gör att journalen blir informerad när ett intyg underkänns.

8 thoughts on “Q.E.D. – sjukintyg”

  1. Hej Jag heter Ulf Hallgårde och har jobbat mycket med e-sjukintyg sedan många år tillbaka. Min utgångspunkt är att vår uppgift som läkare är att med stöd av våra medicinska kunskaper beskriva den individuella patientens funktion och aktivitet så korrekt som möjligt. Det betyder att verbalt eleganta formuleringar utan direkt koppling till det enskilda fallet, som kassan “sväljer”, är att betrakta som osant intygande!!

    1. Ulf,

      Det var inte direkt vad jag sa eller menade. Men om du har en patient med depression och du har en bra sjukdomsbeskrivning av just depression, så stämmer den även för andra patienter med depression till största delen. Den del som inte stämmer är lätt att anpassa. Så här har jag jobbat i flera år (med en “keyboard macro processor”) och sparat enorma mängder tid och frustration, trots att jag anpassat formuleringen för varje patient.

      I synnerhet vad vi har svårt för är att beskriva sjukdomens påverkan på patientens funktionerande i arbetet, just det som FK vill se. Typexemplet är ju (depression) att de har svårt att koncentrera sig, har svårt att göra flera uppgifter samtidigt, samt lätt tappar tråden när de blir störda eller avbrutna. Det är något du kan skriva för 99% av depressionspatienter, självklara saker för oss, men inte för FK. Det finns många andra sådana stereotypa formuleringar som hjälper FK vid bedömningen men som bara blir träliga för oss att skriva.

      Mao, det är informationen som är viktig, inte att den är plågsamt handgjord varje gång. Och med ett register på bra formuleringar blir informationen bättre, inte sämre.

      1. kanske lite tillspetsat av mig men min idé är lite annorlunda:
        Av socialstyrelsens beslutsstöd framgår vilka funktionsnedsättningar enligt ICF som är vanliga vid aktuell diagnos.
        Dessa presenteras på en lista efter vanlighetsgrad
        Vid depression kommer då koncentrationssvårigheter högt upp på listan
        Man väljer detta och anger ICF gradering (ingen nedsättning, lätt nedsättning, måttlig nedsättning, svår nedsättning total nedsättning) rimligen någon av de de senare graderna.
        Men även andra diagnosrelaterade symtom/nedsättningar för just denna patient kan och bör väljas och graderas.

        Aktivitetshinder kan hanteras på samma sätt. Vid uttalade psykiska besvär kan svårigheter att sköta en daglig rutin eller sin egen hygien förstärka bilden av arbetsoförmågan.

        Denna metod kan användas för alla diagnoser om ICD och ICF konsekvent kopplas i beslutsstödet. Självfallet leder detta till i många fall likartade intyg men förhoppningsvis är dessa mer kopplade till patientens förmåga i livet än till läkarens formuleringsförmåga.
        Ortopedernas “sjukskrivningsmallar” är kopplade på detta sätt eftersom vissa typingrepp medför typ hinder till exempel “får inte belasta benet på två månader” eller “kan inte gå i trappor innan gipset är borttaget”. Detta utgör ett arbetshinder för brevbärare men inte för telefonförsäljare!

        1. Nice! Det bör jag också göra, fast jag måste göra lite annorlunda eftersom jag vill att systemet är självlärande. Grejen är ju att det du beskriver verkar förutsätta att de olika elementen redan finns i systemet och kan väljas av användaren, vilket i sin tur kräver att någon sätter sig ner och tänker ut alla olika formuleringar på förhand. Och jag tror att just förkonfigurering av system är för dyrt, för krångligt, och inte underhålls tillräckligt i längden.

          Så principen du beskriver är nästan perfekt, men det behövs att användaren kan göra nya formuleringar och att systemet då tar till sig det “on the fly” för att presentera den nya formuleringen nästa gång man har samma kontaktorsak/problem eller bedömning/diagnos.

          Men det bör funka. Tror inte det är omöjligt. Anpassar min beskrivning när jag tänkt till.

          1. Jag jobbar med frågan på Socialstyrelsen redan. Vi hoppas kunna lansera detta för psykisk ohälsa snarast!!

            Då är tanken att det skall finnas en lista på de vanligaste problemen på nivå 1

            de mindre vanliga i nivå 2 och möjlighet att söka brett i nivå 3.

            Med anpassade formuleringar!!!

            Min förhoppning är att SoS så småningom skall strukturera all sin info och sina riktlinjer enligt ICD ICF och KVÅ så att det blir ett direkt underlag för stöd för utredning behandling och sjukskrivning!

  2. Låter kanon! När och om du kan, skicka gärna några exempel på hur det kan se ut, så kan jag försöka arbeta in det i min modell för att se hur det kan se ut för användaren.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.