Category Archives: Utveckling

Cambio omdefinierar “implementering”

Fick en bild av Anders Westermark från Vitalis i Göteborg. (Oftast är jag där själv, men inte i år.) Här skryter Cambio med världens snabbaste implementering över en natt efter “månader av intensiva förberedelser”.

En “implementering” består ju i eventuell utveckling plus konfigurering, data transformation, etc och är just “månader av intensiva förberedelser”. Själva switch-over kan ju vara momentant. Eller om vi säger så här: när Cambio skriver fakturan till landstinget, räknar de för “implementeringen” några timmars jobb på natten, eller räknar de månadernas jobb med förberedelser? Om de ger bort förberedelserna gratis så får de omdefiniera hur mycket de vill om det gör dem gladare. Men på nåt vis betvivlar jag att ekonomiavdelningen på Cambio delar den här uppfattningen med marketingavdelningen.

Att det sen är en rätt dålig idé att göra “big bang” deployments är ju en annan femma. Att skryta med det är också ett beundransvärt nytt grepp.

VitalisCambio.jpeg

 

Jag kan ju ha fel… nä, det har jag nog inte

Jag gav ett kort föredrag på medicinska riksstämman igår. Det handlade om skillnaden mellan “3R” projektet och “HIP”. I grunden vill man ju med 3R upphandla framtidens vård-management system där alltmer ekonomiska och statistiska data kan extraheras från vårdens arbete. HIP, däremot, tillåter att vi behåller dagens system och lägger till de funktioner vården behöver. 

Helt kort sammanfattat är 3R tjänstemännens system och HIP läkarnas och sköterskornas system. Gissa vem som vinner? I Sverige står sig de verkliga, de mest signifikanta, behoven sig slätt mot en enad front som kämpar för mer budget till mer möten för att beställa system som ger snyggare Excel spreadsheets. Och om patienter blir bättre eller inte, who cares? Så länge man får mätvärden… 

Nåväl, att vi inte kan räkna på intresse, förståelse, eller ens medvetande om vad vården går ut på från våra tjänstemän är väl inget nytt. Men hur är det med vårdfolket själva? Inte så bra, skulle jag säga.

Läkare tjatar mest om “gemensamma system”, “mindre klick”, etc, etc, utan för ett ögonblick backa och tänka efter vad det är vi behöver för att ställa bättre diagnoser och ge bättre behandlingar. Man tror tydligen, precis som administratörerna, att om dokumentationen bara blir större så blir allt bra. Så blir det som det blir. Crap.

Introspektion verkar helt gått ur tiden. Jag tror alltmer att vården får precis den skit den förtjänar.

Vitalispresentation av Anders Westermark

Anders Westermark och jag gav var sitt föredrag på Vitalis 2015 i slutet av april. Vi spelade in båda, men kvalitén blev så pass dålig, i synnerhet vad gäller ljudet på Anders presentation, att vi gjorde om det i “studion”. Nåja, i mitt arbetsrum… Efter själva presentationen som tar runt 20 minuter, följer en frågestund med mig och Anders i 20 minuter till. Poängen är alltså att besvara frågan: hur får man läkarna med sig?

Jag ska gnugga och massera videon av min egen presentation ett tag till, sen följer väl den också.

Enjoy! Anders är väldigt engegerande och angenäm att lyssna till, så missa inte det här.

 

En makthavare engagerar… hm…

I en artikel i Allmänmedicin nr 1 2015, sidan 48 finns en intervju med Eva Pilsäter Faxner, utvecklingsdirektör, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, om hur man engagerar medarbetarna och skapar framtidens journalsystem. Sammanfattningen säger väl allt:

Man måste få med medarbetarna. För detta krävs att vi har tid för reflektion och dialog på varje arbetsplats. När medarbetare bättre förstår användningen av IT-systemen kommer de också med bra idéer och blir intresserade av eHälsa-utveckling. Denna delaktighet för alla är A och O oavsett vilka IT-system man använder.

Strukturerad inmatning ger möjlighet att ta ut strukturerade data och följa upp sin egen verksamhet. En förutsättning för hög kvalitet på inmatning i patientjournalerna är att vårdens med- arbetare använder och förstår nyttan med gemensamma mallar och strukturerade sökord.

En inloggning och du får tillgång till de uppgifter som just du behöver just idag. Kommunikation med patienten är inbyggt i systemet. Framtidens vårdinformationsmiljö är uppbyggt på ett helt annat sätt än dagens. Gemensam IT-arkitektur och standardiserade regelverk för informationsstrukturen är viktiga byggstenar.

Så, hur glad blev jag med vad hon pratar om? Jag tycker inte hon pratar om någonting konkret alls, faktiskt. Men låt oss titta på sammanfattningen bit för bit.

Man måste få med medarbetarna.

Detta implicerar att IT utvecklarna leder, inte bara i meningen att de kommit längre, men också att de går i rätt riktning. Det implicita problemet är att läkare är lata, långsamma trögskallar och att vår brist på samarbetsvilja är orsaken till problemen. Nej, problemet är att utvecklarna inte förstått ens det mest grundläggande om vården och är så extremt främmande för den att de inte ens ser att de sitter på fel spår. Inget vad Pilsäter säger tillåter möjligheten att utvecklare och beställare kan ha fått något om bakfoten och utvecklat fel system. Jag har spenderat en hel del tid i dessa utvecklarorganisationer och det är svårt att föreställa sig med vilka giganska missförstånd om vården de sitter och hur giganska deras hål i kunskaperna är. Inte undra på att vi får system som ser ut som de gör.

Strukturerad inmatning ger möjlighet att ta ut strukturerade data och följa upp sin egen verksamhet.

Jaha, och vad ska det vara bra för? Det här är en floskel man hävt ur sig helt okritiskt sen management och Boston Consulting Group först kom med såna tankar. Det är i stort sett baserat på hur bokföringsprogram och de flesta databaser fungerar, men har ingenting med vård att göra. Men dessa människor är i allmänhet fast övertygade om att vården inte är annorlunda än bokföring, arkitektur, eller Facebook. Att vi bara försöker göra oss intressantare än vad vi är. Om lönebearbetning kan fixas, så kan väl inte vården vara mycket svårare, eller hur? Det är ju praktiskt taget samma sak, väl? (Dryper av sarkasm, här.) 

Vad skulle “strukturerade data” kunna bidra med? Finns det något enda exempel? Och vad betyder “följa upp sig egen verksamhet”? Konkret? Exempel? Det enda exempel jag kan tänka mig är kontrollen Epic och Kaiser-Permanente har i USA och det är precis den sortens toppstyrning och kontroll som får svenska läkare, och i synnerhet allmänläkare, att komplett flippa ur och få dåndimpen. “Har du frågat varje patient efter antal besök på McDonalds? Nähä, där tar vi 2% av budgeten, då.” Dvs, i bästa fall en meningslös floskel, i värsta fall precis det vi inte vill ha, toppstyrning av lekmän.

Men backar man till hennes formulering:

“En förutsättning för hög kvalitet på inmatning i patientjournalerna är att vårdens medarbetare använder och förstår nyttan med gemensamma mallar och strukturerade sökord.”

… så är det väl övertydligt att hon ser läkare och sköterskor som enbart data input personal så att management kan läsa ut statistik. Hon har inte ens anständigheten att låtsas om att datastruktureringen skulle hjälpa oss göra ett bättre jobb. Vi jobbar åt dem. Jag tycker ju det borde vara omvänt, att management supporterar oss. Men jag kanske är gammalmodig. 

En inloggning och du får tillgång till de uppgifter som just du behöver just idag.

En rent teknisk implementation som är enkel att åstadkomma och inte har det minsta med vården att göra. 

Kommunikation med patienten är inbyggt i systemet.

Hurdå? Email? SMS? Voice/Skype? Vad är precis problemet man vill lösa? Det räcker inte med att säga “kommunikation med patienten” för att det ska vara en bra idé. Om det gäller tillgänglighet, får jag föreslå en telefon? 

Framtidens vårdinformationsmiljö är uppbyggt på ett helt annat sätt än dagens.

Wow. Kärnfullt. Vad betyder det? Hur är det uppbyggt? Vad är skillnaden? Och varför är det en fördel? Är uppdraget till utvecklarna “bygg om det, helt annorlunda, eftersom det nu är framtid”?

Gemensam IT-arkitektur och standardiserade regelverk för informationsstrukturen är viktiga byggstenar.

…säger Eva Pilsäter Faxner om en kvalificerad och komplicerad teknisk fråga. Det är så här vi får skitsystem: folk som inte har en aning om vad det handlar om ska bestämma om teknologin. (Precis som teknologer och management får för sig att styra över läkarjobb, förresten.) Nej, en gemensam IT arkitektur har inte ett egenvärde. En mycket bättre idé är en korrekt IT arkitektur för varje respektive problemområde, dvs precis motsatsen. Det är förresten inte möjligt att göra annorlunda. 

Standardiserade regelverk för informationsstrukturen…

Nej, också fel. Det är precis den missuppfattningen som gett oss alla hopplösa och svindyra projekt som inte leder någonstans. De mest lyckade IT projekten (utanför vården, då) är de där man på en smart och logiskt sätt undvikit behovet av standarder. Det här är en ganska avancerad fråga med komplicerade och avancerade lösningar som, tro mig, Eva Pilsäter Faxner inte är kvalificerad att dra slutsatser om. Än värre, de styrande är så okunniga om teknologin att de inte ens vet vad de inte vet(*).

(*) Se “Orders of Ignorance”.

Lecture notes

Every year for the past couple of years, I’ve been giving a lecture to the “International Masters Program in Health Informatics” at the Karolinska Institute in Stockholm. Tomorrow I’ll give another one. The notes for that lecture are fairly complete and can be read on their own as a text which concisely outlines my major ideas and problems about electronic medical records. Suddenly it struck me that I should publish those notes here, and not just hand them out to the students as I usually do. So here they are.

Handout 20131216