Receptförskrivning1 är lite annorlunda och lite mer komplicerat. Vissa element vill vi att systemet lär sig i kontexten “kontaktorsak” eller “bedömning”. Andra element vill vi ta från en mer grundläggande källa. Jag tar elementen en för en.
Category Archives: Q.E.D.
Q.E.D. – sökord
Låt oss återvända till notatmallar som jag redan tidigare nämnt, men nu med fokus på hur man matar in information i varje sökord. Där finns mycket att hämta i hjälp och effektivitetsvinster. Om man kan göra införandet av klinisk information via journalmallens sökord snabbare och enklare än att diktera journalen, så har man gjort en rejäl vinst.
Q.E.D. – kontakt och bedömning
Vi har sett “kontaktorsak” (eller “problem”, samma sak1) ett bra tag nu. Kontaktorsaken är själva grunden för Q.E.D. eftersom alla förslag systemet ger är baserade på just kontaktorsaken/problemet. Det är lätt att inse, som läkare, att kontaktorsaken definierar vad vi kliniskt undersöker och hur vi planerar en utredning. Till exempel ser vi att vid en kontaktorsak “diabetes typ 2 årskontroll” så ligger det för handen vilka sökord vi vill se i journalnotatsmallen. De mest sannolika remisserna kan man också härleda till funduskopi, fotvård, samt dietist2.
Q.E.D. – sjukintyg
Att fylla i sjukintyg för Försäkringskassan är nog bland det jobbigaste administrativa jobbet vi har som läkare. Det är rätt mycket att skriva och det är svårt att formulera sig snabbt och precist. Det är dessutom svårt att tolka in vad man ska skriva som “aktivitetsbegränsning”, vilket är det FK baserar sig på mest. Har man en snygg formulering för en typ av fall så vill man gärna återanvända den, i synnerhet som funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning inte varierar så mycket mellan olika patienter med samma problem.
Q.E.D. – utgående remiss
När man skapar remisser i ett journalsystem så är det tämligen stereotypt, dvs det är bara ett relativt begränsat antal olika remisser man normalt skickar för en viss typ av patient. Så vi kan låta systemet lära sig vilka remisser vi ofta använder för en viss kontaktorsak (problem).
Q.E.D. – mallar
Mallar1 är ett problem. De flesta journalsystem tillåter olika mallar som användaren väljer och ofta finner man (i allmänmedicin) mallar som “allmänt”, “diabetes årsbesök” och kanske i ambitiösa fall olika för körkortsintyg m.m. Problemet med dessa mallar är att om det finns för få, eller bara en, så kommer den att ha alldeles för många “sökord” (undertitlar) och bli jobbig att använda eftersom majoriteten av sökorden inte kommer att användas. Finns det mer riktade mallar så har man två andra problem: hitta rätt mall2, samt att en smalare mall ofta saknar just ett eller annat sökord man vill använda. Vissa system tillåter att varje användare skapar sina egna mallar, andra tillåter det inte. I vilket fall som helst är det uppenbart för de flesta att vill man få ut något av systemet så krävs mycket konfiguration inför uppstart och intensivt underhåll efter det. Vilket ingen gör.
Q.E.D. – sökningar
När man har en patient framför sig är det nästan alltid nyttigt att söka efter och använda referensmaterial. Det kan vara riktlinjer och vårdprogram från den egna institutionen, från landstingen, eller från vettiga sites på nätet, som Mayo Clinic, Medline, etc. Problemet idag är att man först och främst behöver veta var man ska leta (vilka sites som är “vettiga”) och vilka sökord som är lämpliga. När man väl har funnit något riktigt användbart så har man i allmänhet inget sätt att spara fyndet vare sig i patientens anteckningar1 eller i journalsystemet för användaren. Problemet blir ju hur man skulle sortera och länka dessa länkar, men med Q.E.D. finns en snygg lösning. Continue reading Q.E.D. – sökningar
Q.E.D.
I förra inlägget talade jag om de tre nivåerna inom medicinsk kunskap och om att det mest produktiva området för framtida utveckling av journalsystem antagligen är i nivå 2 (enligt min indelning i tre nivåer).
Som exempel på ett renodlat verktyg i nivå 2 gav jag en presentation av ett fiktivt system jag kallade Q.E.D. i brist på bättre. (Det spelar mindre roll vem jag gav presentationen till, men här är den i alla fall.) Continue reading Q.E.D.