Rädd för möss? Nejdå.

En ny sajt för it i vården, behövs det? Det verkar ju lite sent att fråga det, nu när sajten faktiskt redan finns. Därtill är det väl inte min sak att resonera om det, jag är ju bara en inbjuden bloggare. Men ändå, ursäkta mig att jag petar lite i det här ämnet.

Det har över åren pratats mycket om hur viktigt it är i samhället och inte minst i vården. Det har också talats mycket om att det är just i vården som den mesta samhällsnyttan antagligen kan förverkligas av it och också just i vården som det går som allra trögast att introducera effektiv it. Det är naturligtvis därför som så många initiativ har uppstått under åren just för att få it i vården att fungera bättre.

Det ter sig naturligt att då angripa problemet där det verkar störst, nämligen hur användarna klarar av att utnyttja it medlen på bästa sätt. It började ju sippra in i vårdsamhället på allvar på slutet av åttiotalet och problemet då var att användarna stod väldigt främmande gentemot den nya tekniken. Man tyckte i allmänhet inte att man egentligen behövde den och i synnerhet att man inte hade tid att lära sig den. Med andra ord var användarnas ovana vid teknik den bromsande faktorn i många situationer. På den tiden stod alltså vårdfolket ordenligt främmande gentemot it, medan it-folket stod lite mindre främmande gentemot vården. Alla hade vi väl någon gång varit hos doktorn eller fått ett vaccin, medan det inte alls var säkert att doktorn någonsin använt en dator.

Under tiden har det hänt rätt mycket. Datorer och it i allmänhet har invaderat tillvaron. Så gott som alla har kommit i kontakt med datorer och en absolut majoritet av den arbetande befolkningen använder dem dagligen. Det går nog knappast att finna en läkare eller sköterska som inte använder it dagligen, antingen i yrket eller hemma. Alla kan vi umgås med tangentbord, mus, textbearbetningsprogram, en webbläsare och så vidare, så nuförtiden behöver vi nog inte bekymra oss så mycket om hur vårdpersonalen hanterar konfrontationen med datorer. Man är helt enkelt inte längre rädd för möss.

Har samma sak hänt i det andra lägret, it-folket? Nej, det verkar inte så. Det finns inte heller något skäl till att de ska ha lärt sig mer om vården än förr. Vården har inte invaderat it-folkets vardag, som it har invaderat vårdfolkets. Så it-folket står lika långt från vården som de alltid gjort.

I allt detta har vår reaktion på problem med it i vården inte ändrats. Om det inte fungerar som det ska försöker vi fortfarande attackera problemet utifrån förutsättningen att vårdfolket inte förstår it och ska erbjudas chansen att förbättra sig. Inte någon gång har jag sett attityden att it-folket kanske missförstår vården och dess problem och borde erbjudas chansen att förbättra sig.

Själv har jag stått med ett ben i vården och ett i it i mer än 25 år och jag har tydligt erfarit vändningen. För 25 år sedan visade jag datorer och deras möjligheter för skeptiska läkare. För 15 år sedan började jag visa vården inifrån för skeptiska projektledare och analytiker. Nuförtiden kan man nog säga att förståelsen för it bland vårdfolket är betydligt större än förståelsen för vården bland it-folket. Och däri ligger problemet.

Jag har sett och arbetat med många produkter över åren. De journalprogram som definitivt är bäst anpassade för det verkliga arbetet är de som gjorts av läkare, av en läkares make eller på direkt uppdrag av en läkare. Tråkigt nog har dessa produkter ofta en rätt dålig arkitektur och odisciplinerad design och kodning, vilket gör dem svåra att underhålla och uppgradera. Om jag fick välja skulle jag ändå hellre ha ett program som gör jobbet jag behöver det till än ett program som är skrivet med senaste tekniken men som inte passar mitt arbete särskilt bra.

Vad kan nu göras för att åtgärda det här? Jo, först och främst behöver vi se till att folket som tillverkar våra vårdapplikationer vet mer om vården. Jag tror att man i mycket större utsträckning än nu behöver låta utvecklarna arbeta med i vården på de ställen där deras applikationer är menade att användas. Därtill vore det inte långsökt om studenter på it-fakulteter även gjorde en del praktiktjänstgöring i vårdyrken för att få en känsla för vad som krävs av deras framtida alster.

Vad man absolut måste ändra på är den nuvarande situationen där utvecklarna hålls på avstånd från användarna. Landstingen har en tendens till att skjuta in sin egen supportavdelning mellan användarna och utvecklarna i missriktade försök att ge utvecklarna arbetsro. Ännu värre är att utvecklingen av vårdprogram blir mer och mer outsourcad till fjärran länder, vilket ju gör det omöjligt att få utvecklarna att komma i nära kontakt med slutanvändarna. Om det nu finns något it-område som verkligen inte lämpar sig för outsourcing, så är det nog it i vården.

Inlägget har 2 kommentarer:

Bäste Martin, Ditt inlägg börjar så bra med en relevant historiebeskrivning, men sedan måste jag komma med en del påpekanden. Du antyder att det saknas klinisk kompetens hos it-leverantörerna. Detta är direkt fel! Har du någon aning om hur många kliniskt skolade människor det finns inom t ex Siemens Medical Solutions och deras gren Health Services som gör it-system? Antagligen inte, för då hade du inte uttrykt dig så. Det är garanterat mellan 50 och 100 kliniskt skolade människor, som läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare m fl från olika håll i världen. Antagligen ännu fler än 100. Dessa är inte i utvecklare, för de skriver efter givna specar eller efter vad designers, produktchefer etc säger. Det är i de senare kategorierna klinisk skolning behövs. Självklart måste ett it-stöd klara klinikers behov. Men det måste klara så mycket mer än så. Det bör hantera processtöd, uppföljning, evidensbaserade vårdplaner etc. Det är väldig få kliniker idag som ställer detta som krav. Jag skulle t ex vilja se att stroke behandlas på samma eller liknande sätt i hela Sverige, att vårdplaner för detta stödjs och att uppföljningar vad gäller behandlingsformer, ledtider och resultat kan mätas nationellt. Kort sagt, it i vården ska ge möjlighet till en effektivisering och för att komma dit behövs styrning och uppföljning. Sist men inte minst så tror jag att vården lämpar sig väldigt väl för outsourcing. Varför? Jo, för att it inte är landstingens kärnverksamhet och därför kan experter sköta drift och underhåll både billigare och bättre. Nu kan det ju vara så att jag tolkar ditt inlägg fel och att du menar att alla system ska utvecklas i Sverige. Om det är vad du menar, så skulle jag vilja se hur ekonomin går ihop för den leverantören. Det kostar enorma summor pengar att ta fram ett nytt och modernt it-stöd för vården och den Svenska marknaden är för liten för att göra detta lönsamt.
Av Odehammar, 070608 12:35

Hans, Jag sa nog inte att det inte finns sjukvårdspersonal hos leverantörerna, det vet jag att det gör. Men de gör uppenbarligen inte nytta på dom områden jag talar om. Jag kan garantera dig att skulle någon hos leverantören satt sig ner och faktiskt försökt använda sin egen produkt vid en reell patientkonsult, hade många saker sett helt annorlunda ut. Jag vet hur leverantörerna använder sjukvårdspersonal i arbetet med specar och det är i allmänhet en av orsakerna till att saker ser ut som dom gör (och det var inte positivt menat). Jag har själv lett “focus groups” av läkare för fastställande av specar för sjukhussystem av olika slag, och det är helt fantastiskt vilka verklighetsfrämmande konstruktioner dom kan komma fram till om dom inte konfronteras med de logiska följderna av sina krav på ett sakkunnigt sätt. Att leda en sån grupp rätt är mycket viktigare än att ha den. En sak är säker, man konfronteras dagligen med IT produkter som tydligt utvecklats av folk som inte har en aning om hur praktiken fungerar. Mitt svar till dig är nu: sätt dig bredvid en användare av dina system och lär dig, åtminstone till en del, användarnas uppgifter, och bestäm dig själv hur din produkt ska se ut. Om du nu är läkare eller inte gör inte så stor skillnad. Hur många läkare du har på din lönelista gör inte heller någon skillnad, förutom i balansen. I mitt inlägg talar jag om de produkter jag själv tvingats använda i Svensk primärvård. Dina produkter känner jag inte till på samma sätt, och dom kanske är de stora undantagen, vad vet jag?
Av mwehlou, 070608 16:18

0 thoughts on “Rädd för möss? Nejdå.”

  1. Hejsan,
    Råkade ramla in här på dina sida av en slump. Jag jobbar med interaktionsdesign och användbarhet och tycker därför att det är intressant att följa dina resonemang. Jag håller med i dig i ovanstående inlägg och kommentar, att fråga användarna vad de vill ha ger oftast inte ett bra resultat. Däremot ska man göra kontextuella undersökningar och observationer kombinerat med de synpunkter användarna ger. Man ska uppfylla användarnas behov för att nå syftet med systemet inte bara ge dem vad de vill ha.
    Att jobba på det här visat dvs användarcentrerat kan upplevas ta lite längre tid och ge mer utmaningar till utvecklarna men det lönar sig i längden då man slipper förlora tid och pengar i användningen. Det är i användningen som effekterna av ett nytt system uppstår!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.